Operativ Effektivitet

Produktivitetsanalys

Syftet med att göra en produktivitetsanalys enligt PPA-metoden är ökad konkurrenskraft. PPA är en snabb, beprövad metod som på ett konkret sätt visar vägen till ökad produktivitet. Resultaten visar ofta på en potential i storleksordningen 30 procent.

Vad är en produktivitetsanalys?

En produktivitetsanalys är en tillförlitlig bedömning av ett företags produktivitetspotential. Om du anlitar oss innebär det normalt att vi genomför en PPA-analys som omfattar inläsning, besök på plats med intervjuer, frekvensanalys, rapportering samt efterarbete med analys och skriftlig rapport. 
Den skriftliga rapporten innehåller också rekommendationer om vad ni behöver göra för att bli ”bäst i klassen”. Ditt företags styrkor och svagheter identifieras snabbt och förbättringsmöjligheterna kan belysas för medarbetarna.
ppa-4

Om PPA-metoden

PPA (Productivity Potential Assessment) är en beprövad metod inom svensk tillverkningsindustri som har utvecklats vid Chalmers tekniska högskola. Dess syfte är att mäta och bedöma produktiviteten på arbetsplatsnivå, med målet att snabbt och effektivt kunna ge en bild av ett företags interna produktivitetspotential. Bilden är grov, men ger en god utgångspunkt för förbättringsarbete. Generellt ger PPA-metoden insikt om vilka områden som kräver ytterligare analyser och mätningar. I vissa fall ger den dessutom direkta uppslag till lösningar som ökar produktiviteten. Metoden i sig syftar dock inte till att lösa några problem, utan just till att mäta och analysera var företagets potential ligger.

Parametrar och nivåer

PPA-metoden består dels av en uppsättning parametrar som ska mätas eller inhämtas, dels av en standardiserad arbetsgång för en PPA-studie. Parametrarna är indelade i nivåer från ett till fyra.

Parametrarna på nivå ett är den verkliga produktivitetspotentialen i ett utvalt verkstadsavsnitt. Produktiviteten för de manuella arbetsuppgifterna mäts med hjälp av en förenklad frekvensstudie där alla aktiviteter delas in i tre kategorier: värdeadderande, stödjande eller ej värdeadderande. Indelningen är standardiserad, men en anpassning måste ske på varje företag. Mätetalet som används för att bestämma maskineffektiviteten är OEE (Overall Equipment Efficiency) och beräknas med hjälp av företagets egna siffror för stopptider, produktionsutfall och kvalitetsutfall. För att få fram ett OEE-tal krävs det att ditt företag har en uppföljning av störningar och omställningar.

Parametrar på nivå två är typiska resultatparametrar som de flesta företag följer upp: lageromsättningshastighet, leveransprecision, kassationsgrad och reklamationsgrad. Samtliga parametrar på nivå två indikerar om företaget är produktivt.

Ytterligare parametrar som indikerar företagets förmåga att driva och utveckla sin produktion på ett effektivt sätt sorteras in under nivå tre. Denna nivå omfattar en bedömning av företagets produktionstekniska kompetens med hjälp av 40 stycken ja/nej–frågor, samt en bedömning av arbetsmiljön. Arbetsmiljöbedömningen inkluderar belastningsergonomi, fysisk arbetsmiljö samt psykosocial arbetsmiljö och den görs med hjälp av checklistor baserade på observationer och intervjuer. Vi samlar också in ett antal kvantitativa parametrar som är relaterade till arbetsmiljön, till exempel sjukfrånvaro och personalomsättning.

Nivå fyra handlar om metodförbättringar – ett område där man ofta finner den största förbättringspotentialen. Här kan det vara svårt att göra mätningar, men en erfaren utvärderare kan ändå genomföra en diskussion med företaget om dess potential till metodförbättringar. Utöver parametrarna som indikerar produktivitetspotentialen samlar vi in en mängd data som möjliggör olika typer av jämförelser och klassificeringar av företag. Företagsfakta omfattar även data från årsredovisningar, till exempel omsättning och antal anställda.

Så går det till– steg för steg

PPA-studien genomförs av två konsulter och inleds med att vi kommer överens med er om ett lämpligt avsnitt att studera – i idealfallet handlar det om en flaskhals i flödet.

Första delen av studien omfattar intervjuer med företagsledningen, rundvandring i fabriken, bedömning av den produktionstekniska nivån och sammanställning av maskindata. Andra delen är frekvensanalysen som görs med 480 avläsningar under ca 4 timmar. Del tre handlar om arbetsmiljön och dess påverkan på produktiviteten.

Efter studien ger vi återkoppling på plats och diskuterar produktivitetspotentialen med företagsledningen. Därefter författar vi en rapport som redovisar resultatet från produktivitetsanalysen, innehållande iakttagelser om produktionen i stort samt rekommendationer för fortsatt analys och förbättringsarbete. Rekommendationerna ligger utanför PPA-metoden och är baserad på konsulternas personliga erfarenheter.

Vill du veta vad vi kan göra för dig?

I 30 år har vi hjälpt företag att förbättras. Kontakta våra säljare för prisuppgifter eller få mer material om CANEAs metodik för skapande av levande och effektiva ledningssystem som uppfyller alla krav inom olika standarder.