Hoppa till huvudinnehåll

Produktivitetsanalys

- En del av Operativ effektivitet & Ledningssystem

Produktionseffektivitetsanalyser enligt PPA-metoden används för att öka konkurrenskraften. Productivity Potential Assessment är en snabb metod som på ett konkret och handfast sätt visar vägen till ökad produktivitet. Det är en metod som är beprövad i svensk tillverkningsindustri. Resultaten visar ofta på en potential i storleksordningen 30%.

Produktivitetsanalys ingår i CANEA Business Excellence och är främst en del av konceptet Operativ effektivitet och Ledningssystem och används även ofta som verktyg inom Förändringsledning och Projektledning.

Intresserad av att veta mer?

Kontakta oss

PPA-analys

En PPA-analys är en tillförlitlig bedömning av produktivitetspotentialen i produktionen. Vi på CANEA har flera PPA-certifierade konsulter. En analys innebär normal att två konsulter från oss genomför en PPA-analys innefattande inläsning, besök på plats med intervjuer, frekvensanalys, rapportering samt efterarbete med analys och skriftlig rapport. Rapporten innehåller också rekommendationer vad som behöver göras för att bli ”bäst i klassen”. Företagets styrkor och svagheter identifieras snabbt och förbättringsmöjligheterna kan belysas för företagets medarbetare. PPA-metoden har utvecklats vid Chalmers tekniska högskola under ledning av professor Anders Kinnander och teknologie doktor Peter Almström.

Bakgrund

PPA-metoden syftar till att mäta och bedöma produktivitetspotentialen på arbetsplatsnivå. PPA står för ”productivity potential assessment” eller på svenska ”analys av produktivitetspotentialen”. Målet är att svenska industriföretag på ett snabbt och effektivt sätt ska få en god bild över sina interna produktivitetspotentialer. Bilden är måhända grov, men tack vare att den är baserad på mätningar ger den företaget en utgångspunkt för sitt förbättringsarbete. Generellt ger PPA-metoden insikt om vilka områden som kräver ytterligare analyser och mätningar. I vissa fall ger metoden dessutom direkt uppslag till lösningar som ökar produktiviteten. Metoden i sig syftar dock inte till att lösa några problem, utan just till att mäta och analysera var ett företags potential ligger.

PPA-metodens parametrar och nivåer

Metoden består dels av en uppsättning parametrar, vilka skall mätas eller inhämtas och dels av en standardiserad arbetsgång för en PPA-studie. Parametrarna har delats in i olika nivåer, från ett till fyra. Parametrarna på nivå ett är den verkliga produktivitetspotentialen i ett utvalt verkstadsavsnitt. För de manuella arbetsuppgifterna mäts produktiviteten med hjälp av en förenklad frekvensstudie. I den förenklade frekvensstudien delas alla aktiviteter in i tre olika kategorier: Värdeadderande, Stödjande eller Ej värdeadderande. Denna indelning är standardiserad i metoden, men en anpassning måste ske på varje företag. Overall Equipment Efficiency (OEE) är det mätetal vilket används för att bestämma maskineffektiviteten. OEE beräknas med hjälp av företagets egna siffror för stopptider, produktionsutfall och kvalitetsutfall. För att man skall få fram ett OEE-tal krävs att företaget har en uppföljning av störningar och omställningar.

Parametrar på nivå två är typiska resultatparametrar som de flesta företag följer upp. De är: Lageromsättningshastighet, Leveransprecision, Kassationsgrad och Reklamationsgrad. Samtliga parametrar på nivå två indikerar om företaget är produktivt.

Ytterligare parametrar vilka indikerar företagets förmåga att driva och utveckla sin produktion på ett effektivt sätt innefattas i nivå tre. Denna nivå innefattar bedömning av företagets produktionstekniska kompetens med hjälp av lista med 40 ja eller nej – frågor, samt en bedömning av arbetsmiljön. Bedömningen av arbetsmiljön omfattar belastningsergonomi, fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö. Denna bedömning görs med hjälp av checklistor som baseras på observationer och intervjuer. Ett antal kvantitativa parametrar relaterade till arbetsmiljön samlas in, till exempel sjukfrånvaro och personalomsättning.

Nivå fyra behandlar metodförbättringar. Metodförbättringar utgör ofta den största förbättringsmöjligheten, men det är samtidigt svårt att mäta. Även om det inte går att mäta kan en erfaren utvärderare genomföra en diskussion med företaget om dess potentialer till metodförbättringar. Utöver parametrarna som indikerar produktivitetspotentialen samlas en mängd data in som möjliggör olika typer av jämförelser och klassificeringar av företag. Företagsfakta innefattar även data från årsredovisning, till exempel företagets omsättning och antal anställda.

Genomförande av en PPA-studie

En PPA-studie genomförs av två experter. Studien inleds med att man kommer överens med företaget om ett lämpligt avsnitt att studera. Avsnittet skall i idealfallet vara en flaskhals i flödet. Person ett har sedan hand om intervjuer med företagsledningen, gör rundvandring genom hela fabriken, bedömer den produktionstekniska nivån och sammanställer maskindata. Person två har hand om frekvensstudien, som görs med 480 avläsningar under ca 4 timmar. Samtidigt med frekvensstudien utför person två bedömningen av arbetsmiljön. Efter studien ges återkoppling på plats till företagsledningen och experterna kan ha en diskussion kring produktivitetspotentialen baserat på fakta.

Efter studien skrivs en rapport. Syftet med rapporten är att redovisa resultatet för PPA studien. Några iakttagelser om produktionen i stort redovisas liksom rekommendationer för fortsatt analys och förbättringsarbete. Rekommendationerna ligger utanför PPA-metoden och är baserad på de deltagande konsulternas personliga erfarenheter.

I mer än 20 år har vi hjälpt företag att förbättras. Vill du veta vad vi kan göra för dig?

Kontakta oss